Släktforskardagar i Stockholm

För att kunna arrangera ett så stort evenemang som de årliga släktforskardagarna, då tusentals besökare som intresserade av att lära sig mer om genealogi och ta reda på fakta om sina släktingar, ska ges plats att verkligen engagera sig i sin favorithobby, krävs mängder av förberedelser. För det första måste man givetvis ordna med en lokal, eller i vårt fall flera lokaler, som kan ta emot så många besökare. För det andra är det inte gratis att ordna med föreläsare, administrativ personal och IT-utrustning. En del av kostnaderna täcks genom entrébiljetter och de avgifter som vissa utställare erlägger för att få plats i en monter på mässan, men det krävs även sponsorer för att få det hela att gå runt.

Att hitta sponsorer till en mässa för släktforskning är faktiskt lite av en utmaning. Det gäller att vi som arrangerar mässan verkligen berättar för potentiella sponsorer om vilken köpstark målgrupp det faktiskt är som besöker mässan. Många av de personer som är intresserade av släktforskning är personer som har kommit upp en bit i åldrarna och tycker om att ta hand om sig själva, åka på resor, delta i vinprovningar, med mera. Släktforskare är generellt sett mycket nyfikna på kultur och nöjen. Många släktforskare är också intresserade av affärer, värdepapper och fastigheter. Denna data har vi fått fram genom enkätundersökningar både inför vår egen mässa 2006 och tidigare mässor.

Som tur är arrangerade vi Släktforskardagarna 2006 i Stockholm. Stockholm är ju en kulturens, nöjenas och affärernas huvudstad. Vi kontaktade ett antal företag inom just nämnda branscher för att höra oss för om intresset för att delta som sponsor i arrangemanget. Gensvaret var minst sagt överväldigande. Till slut fick vi faktiskt tacka nej till några företag som var villiga att ställa upp som sponsorer då vi rent krasst varken behövde mer finansiellt stöd eller fler nyttiga kontakter för att kunna arrangera mässan.

Den perfekta sponsorn

Vi träffade rätt ganska genomgående. Det var genom ett mäklarföretag som vi fick de nödvändiga resurserna för att kunna arrangera en släktforskarmässa av hög klass. För det första kunde märklarföretaget, genom sina kontakter med mäklare Stockholm, ordna lokaler för mässan och de kringaktiviteter som vi anordnade på platser runt om i Stockholm. För det andra fick vi ett tillskott av nödvändiga medel för att kunna ta itu med planeringen av Släktforskardagarna vid ett betydligt tidigare skede och på ett mer smärtfritt sätt än om vi hade fått jaga sponsorer ända fram tills mässan skulle gå av stapeln.

Det var genom sajten mäklare Stockholm som vi fick möjligheten att enkelt kontakta mäklarföretag i Stockholm. Denna sajt gjorde helt enkelt att vi fick en sponsor som gjorde mässan möjlig. På sajten mäklare Stockholm finns verktygen för att enkelt hitta en mäklare för alla tänkbara försäljningar av fastigheter, till exempel villor och bostadsrätter, i Stockholm. Sajten täcker de flesta välrenommerade mäklare som har goda vitsord från både kunderna själva och från mäklarbranschen som helhet.

Släktforskardagarna i Stockholm 2006 inleddes med pompa och ståt på morgonen lördagen den 12 augusti 2006. Det var Stockholms landshövding Mats Hellström som förklarade släktforskarträffen som invigd. Därefter kunde mässbesökarna i lugn och ro strosa omkring bland montrarna. Under hela lördagen och söndagen anordnades även mängder av föreläsningar.

Under lördagens föreläsningspass kunde besökarna lyssna till föreläsningar av såväl forskare och folklivsexperter som företag med nya intressanta metoder för släktforskning. Lördagen inleddes med föreläsningar om emigrantarkitv, forskning i amerikanska källor och släktforskning på nätet. Den besökare som var intresserad av släktforskning i andra länder hade mycket att välja mellan. På programmet stod nämligen estnisk släktforskning, släktforskning i Pommern och Mecklenburg, finsk släktforskning, judisk släktforskning och släktforskning i USA.

Söndagens föreläsningar inleddes med ett pass om emigrationen till Amerika och ett pass om hur man som släktforskare kan använda lokala källor för att hitta bra information. Vid lunchtid gick tre pass med lite annorlunda inriktning. Mynt, släktvapen och bröllopsseder avhandlades i tre intressanta föreläsningar. Därefter fick de släktforskare som var intresserade av adel och heraldik sitt lystmäte. Stormaktstiden i Stockholm, Ätten Bernadotte, Ätten Holstein-Gottorp, Riddarhuset och adelsforskning var några av de ämnen som avhandlades.

I samband med föreläsningarna anordnades även mingelträffar där föreläsarna var tillgängliga för frågor och kommentarer i Sveriges Släktforskarförbunds monter.

Förutom föreläsningarna anordnade Sveriges Släktforskarförbund en kort prova på-kurs i släktforskning vid flera tillfällen under lördagen och söndagen. Det var fritt fram att testa nätets olika släktforskningsverktyg på någon av de datorterminaler som hade satts upp.

Släktforskardagarna brukar normalt locka mellan 5–10 000 besökare varje år. Det är en ganska låg siffra, särskilt med tanke på att släktforskning är en hobby som nästan två miljoner svenskar ägnar sig åt. Sverige är förmodligen det land i världen där intresset för släktforskning är som störst. En anledning till detta är det pånyttfödda intresset för att lära sig mer om den egna familjen och släkten. Det finns ett behov hos många svenskar att återknyta känslan av samhörighet med sina släktingar långt bakåt i tiden.

En annan anledning till att släktforskning är så populärt i Sverige är det faktum att det är så enkelt att släktforska i Sverige. Det är relativt enkelt att följa släktträdet ända till 1600-talet med hjälp av de kyrkböcker som finns bevarade. Att mängder av kyrkböcker dessutom är digitaliserade och sökbara gör att man på ett systematiskt och vetenskapligt sätt kan ta sig generationer tillbaka i tiden. I kyrkböckerna hittar man information om in- och utflyttningar, dop, vigslar, dödsfall, och mycket mer. Från 1800-talet och framåt finns dessutom en mycket detaljerad folkbokföring att följa.

En tredje anledning till intresset är att vi i Sverige ligger förhållandevis långt fram i utvecklingen av digitala tjänster för släktforskning. Dessutom har svenskar i allmänhet en mycket god datorvana.

Det stora intresset för släktforskning har gett upphov till bildandet av över 160 föreningar på lokal och regional nivå. Dessa föreningar har sammanlagt nära 70 000 medlemmar. Antalet medlemmar ökar dessutom för varje år. Sveriges Släktforskarförbund, med bas i Stockholm, agerar som paraplyorganisation för de lokala och regionala förbunden. Sveriges Släktforskarförbund är mycket aktivt med att utveckla databaser och andra verktyg för släktforskning. Dessutom finns ett antal företag som publicerar databaser av kyrkböcker på nätet. Dessa databaser kan man få tillgång till genom att erlägga en avgift.

Släktforskardagarna i Stockholm 2006 hade mottot ”Aktiv livsstilsmässa med rätt att inspirera”. Ett sådant motto hade varit svårt att rättfärdiga bara några år tidigare. Innan kyrkböckerna digitaliserades och varje släktforskningsintresserad person kunde nå alla tänkbara databaser och släktforskningsforum från sin dator, var släktforskning något som betraktades som en hobby för personer med alldeles för mycket fritid. Så är det absolut inte nu längre. Det beräknas att över två miljoner svenskar hittills har gjort efterforskningar i sin familjehistoria. För många är släktforskning en livsstil. Många släktforskare gör inte bara egna efterforskningar utan hjälper också andra med nyttig information om släktforskning i allmänhet eller specifika uppgifter om en person eller en släkt.

Tanken med Släktforskardagarna 2006 var att bygga vidare på intresset för släktforskning genom att motivera de redan aktiva släktforskarna samt att visa personer som inte ännu kommit igång med denna intressanta, lärorika och givande hobby hur man tar det första steget.

Prova på-forskning

En populär aktivitet under mässans två dagar var den prova på-forskning som anordnades i en datasal på mässan. Med erfarna släktforskare som instruerade deltagarna om vilka databaser som finns, hur man söker i dessa och hur man ska förhålla sig till resultatet av sökningarna kunde deltagarna bara på några minuter börja göra efterforskningar i sin släkthistoria.

Datasalen var dock inte till enkom för nybörjare. Här kunde också mer erfarna släktforskare få hjälp med specifika frågor, tips om alternativa databaser och hjälp med att identifiera foton och texter. Denna så kallade ”släktforskarakut” besöktes av många äldre släktforskare som ville komplettera sina släktträd med någon eller några detaljer.

Föreläsningar och öppna arkiv

Under de två dagarna hölls ett antal föreläsningar på temat släktforskning. Utbudet av föreläsningar var varierat och omfångsrikt. Förutom möjligheten att delta i de aktiviteter som hölls i mässlokalen i Nacka hade besökarna fri tillgång till Storstockholms Släktforskningsförbunds arkiv.

Släktforskardagarna i Stockholm 2006 anordnades i lokalen Factory på Nacka Strand. Denna anläggning uppfördes redan på 1880-talet. Ursprungligen användes den som mekanisk fabrik, bland annat för tillverkning av bilar. Som så många andra oanvända fabrikslokaler har denna lokal på senare tid fått en ansiktslyftning och används numera som mässanläggning för events, konferenser och större mässor.

Anläggningen, som är rektangulär till formen, täcker en yta på strax över 3 000 kvadratmeter. Förutom den större byggnad som används till mässor och events finns även några byggnader i direkt anslutning till mässhallen, med restauranger och loungeområden.

Arrangörer av Släktforskardagarna 2006

Arrangörer av Släktforskardagarna 2006 var Sveriges Släktforskarförbund, vilken är den största och mest kända aktören inom släktforskning i Sverige. Sveriges Släktforskarförbund hade också ett antal medarrangörer, nämligen Genealogiska Föreningen, Storstockholms Genealogiska Förening, DIS Öst (Föreningen för datorhjälp i släktforskningen), Judiska släktforskarföreningen, Södra Roslagens Släktforskarförening, Sällskapet Vallonättlingar och Stockholms Läns Släktforskarförbund. Alla arrangörer deltog på mässan med montrar och aktiviteter.

Målgrupp

Släktforskardagarna 2006 vände sig till släktforskare på alla nivåer, från släktforskare på hobbynivå till professionella hembygdsforskare och folklivsforskare. Mässan hade en bred uppslutning av släktforskare inom många olika områden. Totalt var det cirka 10 000 besökare som tog sig till Släktforskardagarna i Stockholm 2006.

Typer av utställare på mässan

Släktforskardagarna, som arrangeras årligen i Sverige, är den naturliga samlingsplatsen för släktforskare, släktforskarföreningar och företag som tar fram hjälpmedel för släktforskning. Vid Släktforskardagarna 2006 deltog sammanlagt ett 70-tal utställare. Bland utställarna återfanns lokala och regionala arkiv, lokala och regionala släktforskarföreningar, museer och större hembygdsföreningar, resebyråer för temaresor, studieförbund med kurser inom släktforskning, förlag och bibliotek med publikationer inom släktforskning, invandrarföreningar, religiösa samfund och IT-leverantörer. Det rådde inte direkt någon brist på intressanta montrar att besöka.

Föreläsningar

Besökarna till mässan kunde enkelt kombinera monterbesök med intressanta och lärorika föreläsningar. Under mässans två dagar hölls föreläsningar från tidiga morgonen till sena eftermiddagen.

På Släktforskardagarna i Stockholm 2006 hade besökarna möjlighet att prova på hur släktforskningsportalen Rötter fungerar. Rötter är ett mycket omfattande släktforskningsverktyg som har skapats av Sveriges Släktforskarförbund. I portalen Rötter, som även fungerar som en nättidning för släktforskare, finns länkar till alla släktforskarföreningar i Sverige, tillsammans med utmärkt information om metoder för släktforskning. De avdelningar av Rötter som ses som de mest användbara för släktforskare är dock databaserna och de så kallade läsarsidorna. Här har den som vill lära sig mer om sin familj och släkt en veritabel guldgruva att ösa ur.

Databaserna på Rötter är många och omfattande. Här finns såväl allmänna register om personer, släkter och socknar som mer specifika databaser, såsom till exempel register över avrättade personer, samer och barnhusbarn. Databaserna är levande på så sätt att de ständigt uppdateras med användarnas egna uppgifter.

I de välbesökta forumen har man möjlighet att komma i kontakt med andra släktforskare och utbyta information. I anbytarforumet kan man ställa sina egna frågor och besvara andras frågor. Hjälpvilligheten är oftast mycket stor. Emigrantforumet är intressant för den släktforskare som vet om eller misstänker att någon gren på släktträdet finns i Nordamerika. I den så kallade forskarkatalogen kan man lägga upp uppgifter om den forskning man själv bedriver för att på så sätt skapa samarbeten med andra som forskar inom samma områden som en själv.

Släktforskning är till stor del en disciplin där vetenskapliga metoder kommer väl till pass. Men, det är också så att man ibland helt enkelt kan snubbla över intressanta fakta. I Rötters avdelning Porträttfynd finns strax över 100 000 fotografier som har samlats in under åren. Här har man möjlighet att hitta släktingar och även hjälpa andra släktforskare att identifiera personer. I databasen Tillfällighetsfynd har man möjligheten att spåra upp personer som avlidit utomlands eller flyttat utan att avisera vart flyttlasset skulle gå.

För den som släktforskar är de så kallade kyrkböckerna oumbärliga verktyg. Det går fortfarande att besöka fysiska arkiv för att slå i kyrkböcker, men det är enklare att läsa och söka i kyrkböcker på nätet. Sedan mitten av 1980-talet pågår ett arbete med att digitalisera alla kyrkböcker i Sverige. Det finns i dag över sju miljoner registerposter att söka igenom. Några av utställarna på Stockholmsdagarna erbjöd besökarna att kostnadsfritt söka i registren för just det släktforskningsområde som utställaren var intresserad av. Det fanns också en datorsal där besökarna hade möjlighet att göra lite mer omfattande efterforskningar om sina anfäder och släktingar.

En kyrkbok är en förteckning över alla händelser som inträffar i en församling, där kyrkan på ett eller annat sätt är inblandad. I dag är det bara dop, vigslar och begravningar som får en notering, men tidigare var det en mängd händelser som enligt lag var tvungna att föras in i kyrkboken.

Det finns två typer av kyrkböcker. För släktforskning är det mest intressant att göra sökningar i de så kallade ministerialböckerna. Dessa kyrkböcker innehåller noteringar om födslar, dop, konfimationer, lysningar, vigslar, dödsfall och begravningar. Genom sökningar i ministerialböcker kan en släktforskare få fram datum för alla de större händelserna i livet för en person.

Bland de övriga kyrkböckerna är det flyttningslängden som är mest intressant. Här finns noteringar om in- och utflyttningar till och från församlingen, med datum för flytten. De övriga böckerna, församlingsboken, husförhörslängden, kommunionlängen och bänklängden, kan vara intressanta om man som släktforskare vill få en bild av vilka levnadsförhållanden en anfader eller släkting levde under.

I Sverige finns ministerialböcker från början av 1600-talet. De övriga kyrkböckerna började föras från 1670-talet, även om det finns exempel från Dalarna och Västmanland från 1620-talet. Har man tur kan man hitta enklare kyrkböcker, med uppgifter om åtminstone dop och begravningar, från 1500-talet.